Livet på Yad Hashmona

Kändes som det var ett tag sen jag publicerade något inlägg här på bloggen, så här kommer ett nytt!

Nu har jag varit här så pass länge att jag kan besktriva hur en vanlig dag ser ut (dvs en dag när jag jobbar):
07:15 Uppstigning och frukost fram till 08:00. Egentligen startar arbetsdagen 07:30 för oss inom Housekeeping, men det har nästan aldrig hänt att vi börjat så tidigt!
08:00 Arbetet startar. Vanligtvis brukar vi ha en kort andakt till att börja med. Sen blir man tilldelad sina uppgifter för dagen på en lapp. Vi jobbar alltid i par, så uppgifterna tas emot parvis.
Arbetet består i att se till att rummen är färdiga för gästerna. Det kan antingen vara att städa rummen totalt, om rummen ska få nya gäster. Eller, om man har gäster som bor här flera dagar, så är det vår uppgift att bädda sängarna och byta handdukar och soppåsar. Det sistnämnda brukar inte ta så lång tid, så det är totalstädandet som tar mest tid.
12:30 (ca) Lunch. Maten på stället håller för övrigt väldigt hög kvalité!
Efter lunchen fortsätter arbetet, tills man är färdiga. Är det inget mer att göra, kan man ofta gå när man är färdig. Officiellt slutar arbetsdagen 15:30.



Skypande med en god vän!

Hur jag spenderar fritiden på eftermiddagarna varierar. Jag kanske tar en promenad, joggingtur, vilar, hänger med andra volontärer i vårt uppehållsrum, "moadan", vilket ungefär betyder "klubben". Det händer också att jag skypar med folk därhemma. I tisdags åkte jag och Jonatan, min amerikanske vän, till Gamla Stan i Jerusalem. För första gången i livet såg jag Västra Muren! Kul att nu ha varit på en av världens mest kända platser!

Dagen därpå mådde jag inget vidare. Trött, gick som i en dvala hela förmiddagen. Vid lunchtid kulminerade det hela i total utmattning. Kändes som feber. Tog febernedsättande piller, vilket hjälpte! För några timmar trodde jag i min naivitet att jag var återställd. På kvällen kom dock febern tillbaka. Fick bli tidig kväll. Morgonen därpå var jag feberfri, men hade istället en tilltagande halssmärta som ännu inte har släppt. Vad detta berodde på vet jag inte. Jonatan trodde det berodde på några kakor vi hade köpt i Jerusalem, eftersom vi båda kände oss dåliga dagen efter. Vem vet, kanske stämde det.

Det får avsluta detta inlägg, ha en riktigt trevlig kväll alla bloggläsare!

På upptäcktsfärd (bilder)

Nere i dalen under lördagens promenad

Vacker blomma

Inne i grottan

Jag och min amerikanske vän utanför grottan

Det närbelägna arabiska samhället Abu Gosh

Solnedgång

Solnedgång



Vy över Västbanken från dagens utflykt. I bak

Vy över Västbanken, från platsen där Samuel ligger begravd. I bakgrunden syns Ramallah.

Vacker vy!

Vacker vy!

Vacker vy!

Vacker vy!

Vy över platsen dit Jakob kom när han återvände från sin morbror Laban. Till höger i bilden syns ett palestinskt flyktingläger.

Jag med flyktinglägret i bakgrunden

Mitt i bilden syns en kyrka. Det var där Jakob grävde en brunn, och där Jesus ett antal århundraden senare mötte en samaritisk kvinna, se Joh 4:1-30

Israelisk bosättning

En del av Israels säkerhetsbarriär på Västbanken



Ruinerna av templet i det bibliska Silo

På upptäcktsfärd

Nytt inlägg! Igår (19 Jan) var det sabbat här i Israel. för mig innebar det att jag var ledig från jobbet. På förmiddagen gick jag till moshavens sabbatsgudstjänst, mycket bra!



Jag och min amerikanske vän utanför grottan

På eftermiddagen begav jag och en amerikansk vän oss ut och vandrade i omgivningarna. Yad Hashmona ligger på toppen av en höjd, och vi hade sätt något som liknade en grotta i bergssluttningen på andra sidan dalen. Så vi begav oss ut för att titta närmare på denna. Att komma ner i dalen visade sig inte vara det lättaste. Till att börja med fick vi bröta oss igenom stora snår med mycket taggiga buskar, eftersom vi inte kunde hitta någon stig. Taggbuskar och tallar verkar f.ö. vara den typ av vegetation som växer bäst i det här området! Nåväl, efter en hel del brötande hittade vi en djurstig som åtminstone gjorde det lite lättare att ta sig fram. Väl nere i dalen kunde vi inte längre se grottan, och efter en hel del letande var vi nära att ge upp. Men, som av en slump, när vi hade gett upp hoppet om att hitta någon grotta, hittade vi den! Grottan var stor som ett klassrum ungefär, men inte ståhöjd överallt. Den hade två öppningar, och vid den största öppningen hade någon murat upp en port.

Inne i grottan

Efter att ha besökt grottan begav vi oss upp på toppen av en annan höjd. Därifrån kunde man se ut över Västbanken, och man kunde även se en del av säkerhetsbarriären som som Israel har byggt för att skydda landet från terrorister. Typiskt nog glömde jag ta en bild av utsikten.

Idag, söndag, gjorde vi en resa med volontärerna. Vi reste i profeten Samuels fotspår, tillsammans med Arie Bar-David, en erfaren och mycket kunnig reseledare, som är bosatt i Yad Hashmona. Otroligt intressant. Det var väldigt häftigt att läsa bibelberättelser och samtidigt befinna sig på platsen där de en gång ägde rum. Vi besökte bl.a. ruinerna av templet i Silo (se 1 Sam. 1:3) dvs. templet där prästen Eli och dennes sönder Hofni och Pinehas höll till. Berättelsen i 1 Sam. blev väldigt levande när man själv befann sig på platsen där det hände.

Israelisk bosättning i närheten av det bibliska Silo

Platserna vi besökte ligger inne i Västbanken, eller Samarien som israelerna kallar det. Skillnader mot resten av Israel? Det är lite svårt för mig att säga, eftersom jag inte har rest så mycket i resten av Israel. Men när vi åkte genom ett palestinskt samhälle fick jag intrycket att det var skräpigare och såg mer nedgånget ut än de flesta liknande platser i Israel. Mitt intryck av Israel är annars att man är duktiga på att hålla allmänna områden rena och fräscha. Det såg man även i en israelisk bosättning som vi åkte igenom.
Nu fick jag också se mer av barriären som Israel har byggt på längs Västbanken. Innan jag åkte till Israel trodde jag att det var en mur hela vägen, men det stämmer inte. Endast 10
% av barriären är en mur, i de mer glesbefolkade områdena består den av ett elektrisk stängsel och en massa taggtråd (och säkert en massa avancerade larmsystem också).

Vi passerade många otroligt vackra platser på vår resa, så jag ska dela med mig av några bilder här på bloggen! Se fler bilder i nästa inlägg.

1½ vecka i Israel

Så har det blivit dags för ett nytt blogginlägg! Mitt förra inlägg avslutade jag med att upplysa er, kära bloggläsare, om att vädret var bedrövligt. Nu kan jag glädja er med att berätta att vädret är mycket bättre nu; solsken och ca 15 grader varmt om dagarna, ibland ännu varmare! För ca en vecka sen hade vi snö här, så jag tog tillfället i akt att bygga en snögubbe! Första snögubben denna vintern faktiskt, förväntade mig inte att jag skulle bygga den här i Israel. Så som ni förstår har vädret svängt väldigt här nere den senaste veckan.

Och vad gäller jobbet på gästhuset så trivs jag hyfsat med det. Idag (16 jan) jobbade jag dock inom "gardening" dvs. trädgårdsarbete. Det kändes skönt att för en gångs skull jobba utomhus, speciellt som vädret har varit alldeles förträffligt idag.

Tidigare i veckan hade vi ett "goodbye-party" för en volontär från Danmark. Och ikväll kommer vi att säga hejdå till en volontär från Sverige. Det känns alltid sorgligt med avsked, men sådant är ju livet. Skaran av volontärer roterar ju ständigt. Och tack vare facebook så kommer man ju kunna hålla kontakten även i  framtiden (för dem som använder facebook naturligtvis).

Igår (15 jan) hade jag en ledig dag, så jag begav mig därför till Tel Aviv för att registrera mig på kpc-kontoret. Lyckligtvis var det öppet denna gång, så registreringen avlöpte utan problem. Vädret var helt underbart i Tel Aviv igår; 20 C och sol. Jag gick en promenad längs stranden och ångrade djupt att jag inte tagit med mig badkläderna. Insåg att det var första gången i livet som jag upplevde 20 C och sol i januari. Käkade lunch på non-kosher-McDonalds. Priset för en BigMac var ungefär detsamma som hemma i Sverige. På vägen tillbaka till busstationen gick jag genom något som enligt kartan kallades för "Jemenitiska kvarteret". Små, trånga gator som vindlade fram mellan husen. Kändes ganska exotiskt. Efter en stund kom jag helt oförhappandes in på någon slags marknad med massor med marknadsstånd där man sålde allt mellan himmel och jord och lite till. Själv köpte jag dock inget, men det var kul att bara gå där och titta på grejerna.

Från Tel Aviv begav jag mig sedan till Jerusalem på eftermiddagen och gick en stund och strosade i Gamla Stan. Där träffade jag för övrigt en palestinier som blev väldigt glad när jag sa att jag var svensk. Han sade nåt i stil med att "Sverige har gjort mycket bra för Palestina osv. osv. " Inte för att jag vet så mycket om vad Sverige har gjort för Palestina, förutom Ship to Gaza förstås, men det var trevligt att få beröm! Han gav mig även en karta över Jerusalem, snällt!

Senare träffade jag två svenska vänner i Jerusalem, volontärer på Shevet Achim. De bjöd mig på kvällsmat, och vi hade en trevlig kväll tillsammans.

En fråga jag ställde mig under gårdagens utflykt: Har alla ortodoxa judiska män något genetiskt medfött synfel? Alla ortodoxa judiska män som jag sett hittills, och det är många, har burit glasögon!

Det här var en liten sammanfattning av vad som har hänt hittills, och som ni säkert förstår så trivs jag väldigt bra här!

First day at work!

Jag avslutade mitt förra inlägg med att israelerna är hjälpsamma. Visst är det så, en del är tom. lite för hjälpsamma! I måndags, när jag var i Jerusalem för att byta buss, blev jag nästan genast haffad av en taxichaufför som ivrig försökte övertyga mig om att "det är bäst för dig" om du åker till Yad Hashmona i min taxi, istället för att ta en buss. Jag försökte upprepade gånger förklara för honom att jag inte alls ämnade ta en taxi utan tänkte ta bussen istället. Jag ångrar inte att jag tog bussen. Den resan kostade 10 Shekel, dvs ca 17 kr. Samma sträcka med taxi skulle ha kostat 150 Shekel, dvs ca 250 kr! Kollektivtrafiken är betydligt billigare här i Israel än vad den är i Sverige.

Idag började jag jobbet på Yad Hashmonas gästhus. Arbetet är ganska enkelt; bädda sängar och städa. Men det är många detaljer att tänka på. Idag arbetade jag tillsammans med en tyska, två tjejer från Brasilien och en kille från Polen. Skönt gäng! Blev dock lite stressigt i slutet av dagen, pga. en turistgrupp som anlände tidigare än förväntat.

Yad Hashmona har drygt 200 personer boende permanent här, och för tillfället är vi drygt 20 volontärer. Alla jordens kontinenter utom Antarktis är representerade här.

Vädret har varit bedrövligt sen jag kom hit. Igår hade jag en ledig dag, och hade gärna åkt till Jerusalem och kollat lite på staden. Nu blev det inte så, eftersom det spöregnade i princip hela dagen. Men bortsett från vädret så trivs jag på stället, och jag har en känsla av att mina tre månader här kommer att gå väldigt snabbt!

Finally there!

Sådär, nu har jag äntligen internet så att jag kan börja skriva här på bloggen:-)
Igår på eftermiddagen (6 jan) anlände jag till ett blåsigt och småregnigt Tel Aviv. Vädermässigt fick jag väl inte det bästa mottagandet, men mottagandet jag fick av människorna var desto bättre! På tågstationen i Tel Aviv möttes jag av min nyfunne vän Tomer, hos vilken jag sen fick bo. Efter en trevlig kväll med honom i "staden som aldrig sover" och en god natts sömn hemma hos honom, skildes vi åt. Jag begav mig till Kibbutz-volontärkontoret för att registrera mig, bara för att inse att det var stängt (såklart, min vanliga otur! ;)) Så, istället tog jag en buss till Jerusalem, för att sedan ta en annan buss till moshav Yad Hashmona. Det verkar vara ett fint ställe, jag är säker på att jag kommer att trivas här! Vädret är dock inte det bästa idag, kallt och regnigt.

 Mitt intryck av israelerna så här långt är att dom är mycket trevliga, hjälpsamma och tillmötesgående. I alla fall de israeler jag har träffat hittills:-)